En utvecklingsplan för tillväxt

Framtidens Motala deltog på Expo

Vid årets Motala Expo deltog projektet Framtidens Motala för att presentera det förslag till stadsvision som tagits fram och som bland annat bygger på de 1000 idéer, förslag och synpunkter för att utveckla Motala. Förslagen har kommit fram i olika dialoger under hösten 2013 och bearbetas nu av projektet.

Eftersom Motala Tidning hade en längre artikel om stadsvisionen i den 14 mars, samtidigt som vi här på vår hemsida lagt ut förslaget till vision och visionsteman, så var förhoppningarna stora på att få in synpunkter på förslagen. Det var också många som tog tillfället i akt att prata med oss om både visionen och de förslag som tidigare framkommit. Särskild uppmärksamhet fick de illustrationer som Tyréns AB tagit fram när det gäller torget, Södra stranden och Bryggeriet. Många som vi pratat med under Expo såg fram emot att bostadsbyggandet kom igång och flera anmälde sig som intresserade av de bostäder som illustrationerna placerat på Södra stranden och vid Bryggeriet.

Vi ställde också frågor om besökarna tyckte framtidsbilden fungerar som ledstjärna för vårt fortsatta framtidsarbete. Nu fick vi inte in så många enkätsvar, men de som kom in visade tydligt att man gillade det vi beskrivit. Högt betyg kom från i stort sett alla och i snitt 4,4 på en femgradig skala. Nu drar vi inga stora växlar på det, men intrycket förstärktes av alla positiva besökare som i samtal uttryckte stora förhoppningar till det fortsatta arbetet. Tack för stödet!

Inom Motala kommun kommer projektet nu att börja diskutera visionen och visionsteman lite mer ingående och vi hoppas även på många tillfällen till dialog med föreningar och näringsliv. Vi hoppas också på fler reaktioner från de som tar del av materialet.

Kan vi bli överens om visionen och de bilder vi målar upp av framtiden skapar det dels en styrka i att vi gemensamt kan kommunicera framtidsbilden, dels underlättar det diskussionerna om vilka åtgärder som behöver prioriteras. Sist men inte minst kan det få fler intresserade av att bidra till att förverkliga visionen.

 

Sven-Inge Arnell

Projektledare

 

En sjöstad för hela Sverige

Efter ett långt och fokuserat arbete där hela Motala har bidragit med idéer, tankar och intryck har vi kommit fram till en viktig milstolpe i arbetet med Framtidens Motala. Det är dags att presentera Motalas nya stadsvision.

Motala är Östergötlands Sjöstad. Nu tar vi riktning mot vad vi ska bli. Låt oss presentera Motalas nya stadsvision – En sjöstad för hela Sverige.

 

Läs allt om den nya visionen för Motala här.

 

 

 

 

 

 

Ungdomar formar Framtidens Motala

Vi har mött upp en rad ungdomar på Motalas gymnasieskolor för att få reda på hur de vill att deras hemstad formas för framtiden. Se deras svar i klippet här:

Ett stort tack till Carlsundgymnasiet: Simon Eriksson, Daniel Mihaltan, Daniel Kling, Anton Lindvall, Linus Bergman, Teo Fazzari, Reeman Abu Hamd. Platengymnasiet: Christopher Karlsson, Najman Malek Azimi, Lisa Felixon, Louise Wedberg, Gabriel Henricsson, Randy Saad Younan
Vi tar gärna emot fler inspel från ungdomar här, på Facebook eller i forumet!

Gästblogg: Philip Chaabane – Ett in-pluggat pendlarerbjudande?

Philip Chaabane är en göteborgare som är uppvuxen i Motala. Idag är han VD på uppstartsbolaget I-Tech AB och dessförinnan olika chefspositioner på bolag inom bränslecells- och flygmotor-industrin. Idag gästbloggar han för Framtidens Motala om den just nu dramatiska utvecklingen i bilindustrin och dess påverkan på Motala.

 

I dagarna korades världens bästa bil i USA av det Amerikanska Consumer Report. Hade själv gissat på någon stor jänkar-SUV men höll på att sätta kaffet i fel strupe när jag läste vidare och såg att man valt en BEV, Battery Electrical Vehicle. Och det i USA dessutom! Elektrifieringen knackar på den stora dörren och är inte längre en viskning i kulisserna. Lika intressant är att bilen i fråga inte kommer från något av de kända märkena på marknaden. Den går inte ens att köpa i Sverige tex. Märket Tesla Motors är ett utmärkt bevis på någon som tidigt fångar en trend och med stor riskvillighet och känsla för marknaden faktiskt utmanar halvslumriga aktörer med lång erfarenhet från att utveckla och sälja bilar. Om Elon Musk (Grundare till Pay-Pal och Tesla mm) kan trycka upp väletablerade konkurrenter med gigantiska utvecklingsbudgetar mot väggen så kan Motala hävda sig mot större städer bara man bestämmer sig!

Vad som krävs har många andra bloggat om och exemplet här är ämnat att dels visa hur en superentreprenör gör braksuccé i syfte att inspirera andra men också ge buskapet till engagerade Motalabor att elektrifiering inte bara är ett buzz-word utan har faktiskt en stor potential. Kanske inte minst för en pendlarstad vars utmaning är att erbjuda den mest effektiva pendlingen till och från stora attraktiva arbetsgivare i grannorter i kombination med en höjd levnadsstandard i hemmalivet med sina strandlägen, bra barnomsorg, skola, utbud av aktiviteter och småstadens smidighet.

Att köra en elbil kan vändas till en ekonomiskt sett ganska intressant tanke. Energikostnaden är endast runt 2,5 kr per mil mot 8 för en vanlig bil. Räckvidden ligger numera runt 15-20 mil och en laddning tar ett par timmar. Löser man den dessutom som tjänstebil så ger förmånsvärdet utrymme för mycket annat skoj att göra med hårt förvärvade inkomster. Visst är det klimatsmart att åka kollektivt men för många fungerar det inte med byten och beroende av fasta tidsscheman. Där passar däremot elbilen in. Teknologin som sådan är i första hand ämnad för just kortare sträckor och syftar till att lösa klimatproblematiken i framförallt megastäder runt om i världen där de allra flesta inte kör längre än 7-8 mil. Även om vi i Sverige inte har några megastäder så har vi samma beteende. Ser man till pendlare i Motala gissar jag att många klarar sig med 10 mils körning om dagen. Är det då en hållbar tanke att etablera en el-bils-pool i stan som komplement till bussar? Kanske finns det möjligheter här att differentiera sig och vässa erbjudandet till sina invånare? Allt från stöd eller lättnader att installera snabbladdningstationer till elbilspool för pendlare som ett alternativ till bussar och tåg i syfte att bli landers bästa pendlarkommun? En kombination av insatser från entreprenörer och kommun kan säkert resultera i lösningar som ger många fördelar och grogrund för utökat företagande.

I Norge är 5,5% av nybilsförsäljningen elbilar. Man är en av de största elbilsmarknaderna i världen trots sin olje- och naturgasindustri.  Även om extrema skattelättnader ligger bakom (som få andra har råd att göra) så tar man tag i ett problem och löser det just för att göra stadsmiljön i deras tätorter mer attraktiv att bo i. Medvetet eller inte, så kan satsningen i Norge ge många fler ringar på vattnet. Som en del i konceptet elektrifiering finns nämligen Smarta Nät. Grundtanken är en mer lokal syn på elinfrastruktur innehållande olika hållbara källor  och energilagringsdepåer. När det tex blåser kan viss elenergi lagras upp i tex batterier eller annat som sedan återför energin när övriga källor inte klarar av det. Elbilen står still många timmar om dygnet och har en kapacitet på ett antal kWh som då skulle kunna föras fram och tillbaka till elsystemet beroende på behov. Med det prognostiserade genomslaget av elbilar kommer det att finnas rejält med energi lagrat på parkeringsplatserna som faktist kan, likt signalerna på internet, skicka energi fram och tillbaka i lokala smarta nät. Allt är i relativt tidigt stadie men kanske något att ta fasta på för en ort som söker nytt fokus och ett differentierat erbjudandet till befintliga och nya invånare.

Det är bara att plugga in och sätta upp tydliga mål, varav ett kanske är att ha det bästa pendlarerbjudandet på marknaden.

 

/Philip Chaabane

Philip-Chaabane

Stadsbyggnadsvisioner

Motala kommun har gett Tyréns AB i uppdrag att medverka i arbetet med att ta fram en stadsbyggnadsvision. I den första fasen är uppdraget inriktat på att göra en analys av de ambitioner som kommunen har inom stadsbyggnadsområdet. I en rapport Underlagsrapport Stadsbyggnadsvision Motala tar Tyréns upp ett antal slutsatser från de workshoppar som genomfördes den 6 november och konsulterna lägger fram några övergripande slutsatser för prioriteringar i framtiden.

Så här skriver Tyréns bland annat i rapporten:

Det som vi tycker är allra viktigast är att ta vara på det unika sjöläget bättre, samt satsa på är boende, centrum, kulturen och utbildning.

Närhet till Vättern är en av Motalas största tillgångar. Skapa fler möjligheter till aktiviteter på och i anslutning till vattnet och skapa fler rekreativa miljöer.

Bygg centrala attraktiva bostäder, gärna med sjöutsikt.

Satsa på centrummiljön och intilliggande stråk.

Läs mer i rapporten.

En kommentar är att vi i flertalet analyser kommer till ungefär samma slutsatser:

  1. Att göra mer av vårt varumärke – Motala, Östergötlands sjöstad – är en viktig strategi både för kommunen och alla andra aktörer i kommunen
  2. Bostadsbyggande är viktigt, inte minst om vi kan nyttja våra många sjönära lägen och bygga fler attraktiva bostäder. Men även bostäder i centrum.
  3. Stadskärnan värnar alla vi pratat med – att utveckla centrummiljöerna är viktigt

Till det kan läggas det som vi också återkommer till: Satsa på företagande, möjligheter till studier och bra kommunikationer för pendling till jobb, studier och fritid.

Se rapporten i sin helhet här:

Sven-Inge Arnell

Projektledare

 

Bilden på sjönära hus vid Motala ström är tagen av Christer Claesson och delad på facebookgruppen Östergötlands Sjöstad.

Gästblogg: Barbro Eklund – Snart fem år sedan jag lämnade mitt jobb i Motala

Barbro Eklund var under många år stadsarkitekt i Motala. Idag gästbloggar hon för Framtidens Motala.

Blev tillfrågad om jag ville skriva några rader till gästbloggen. Ja varför inte, men jag måste fundera lite. Så kom jag äntligen till skott och plötsligt dyker det upp det ena efter det andra på Correns Motalasidor, som får mig att gå igång. Men jag tar det från början….

Snart fem år sedan jag lämnade mitt jobb i Motala. En bit av mitt hjärta lämnade jag dock kvar. Inte konstigt efter nära trettio år som stadsarkitekt med tuffa utmaningar, råslit och glädjeämnen om vartannat! Det bästa blev förstås avskedsgåvan: äntligen i mål med Skepparpinan, efter alla dessa turer i berg- och dalbanan. Självklart har jag följt bygget från första spadtaget till invigningen – både på plats och med god hjälp från gamla kollegor. Beröm också till Corren, som inte alltid ger oss Linköpingsbor så mycket inblick i, vad som händer i Motala.

Såklart jag är stolt över att ha fått vara med och baxa fram detta segdragna projekt! Och allra bäst är Motalabornas uppenbara glädje över att det faktiskt blev av, en sorts bekräftelse från omvärlden, nog så viktig för självkänslan. ”Det går aldrig” har förbytts mot en positiv inställning med tro på framtiden. Insikten finns att detta inte är målet utan avstampet för en utveckling som kräver nya satsningar. Idéerna flödar….

Utan att förhäva sig vågar man väl ändå tro att viss framgång redan skördats i form av ökad inflyttning. Men Motala har så mycket att erbjuda att siffrorna borde kunna mångdubblas! Fler boende ger inte bara skatteintäkter utan bättre underlag för fikaställen, mysiga krogar och spännande butiker. Och kanske nya entreprenörer som bidrar till den uppåtgående spiralen. Framgång föder som bekant framgång.

Javisst, så här långt är väl alla överens. Och idéer om hur attraktionskraften ska öka samlas in i demokratiska processer och sammanställs. Jättebra! Men behöver man ta om det från början så många gånger? Tycker inte de allra flesta att det finns spännande områden nära vatten som skulle kunna erbjuda nya bostäder? Att det borde vara mer ”go” i stadskärnan och att Lokverkstan med omgivningar är en häftig miljö att dra nytta av? Hoppsan, jag glömde visst Varamobaden -skötebarnet!

Nej, jag är inte alls ironisk; jag älskar den fantastiska stranden för sommarens badutflykter med barn o barnbarn. Vi äter, spelar äventyrsgolf och köper glass och gillar att här är rent och snyggt och faktiskt aldrig svårt att hitta parkering även om man får gå en bit. Pappa kan ju köra fram och lasta av och hämta när det är dags att åka hem igen. Håller tummarna för att Lindgården får en bra ny entreprenör och att kanotuthyrning och brädsegling, trampbåtar och annat kul blir kvar. Gärna fler mat- o fikaställen om nån törs satsa -eller kanske bara enkla sommarstånd. Hur är det med beläggningen på vandrarhem och uthyrningsstugor? Är kvalitet och marknadsföring bra nog? Vad jag vill ha sagt är att det finns så mycket idag som är  Varamon- värt att vårda och förbättra! Det behövs inga spektakulära anläggningar för att locka besökare sommartid.  Och finns det något tråkigare och mer ödsligt än igenbommade serveringar och annat ”badortsutbud” under resten av året? Kanske skulle något mysigt ställe kunna ha öppet året runt för fikasugna Motalabor på långpromenad -som kan bli fler med nya bostäder i omgivningarna.

En dröm har jag dock: där ligger Folkets Park i ett superläge men med en användning idag som knappast alls drar fördel av läget. Fast den utpräglade 1970-talsmiljön är ju nästan kulturhistoria idag. Men med det fantastiska läget skulle en helt annan användning kunna bidra till både Varamons och stadens utveckling. Och vad läser jag i dagens tidning! Kommunen erbjuds köpa anläggningen och överväger att göra det för att få rådighet över framtida användningssätt. Heja, heja! Grip tillfället när det bjuds, ha is i magen och låt idéerna mogna tillsammans med kunniga entreprenörer. Här öppnas för åretruntanvändning kompletterad med olika övernattningsmöjligheter. Kanske är det dags att överge tankarna på en ny stor camping och satsa på ställplatser för husbilar? Verkar som flertalet husvagnsägare väljer säsongsuppställning på samma plats och då kanske fler permanentbostäder ger mer utdelning än den sortens fritidsboende? Utan utomhuskonserter i Parken skulle t ex Mariebergskullen kunna kompletteras med tät låg bostadsbebyggelse ner mot vattnet…

Men det var ju egentligen inte alls om Varamon jag tänkt skriva. Läste för någon vecka sedan att projektledaren för ”kulturstadsdelen Motala verkstad” gjort sitt. Sorgligt! Visst, mycket är på gång och man måste prioritera. Men det kostar också att tappa styrfart och börja om. Utan en driftig engagerad person som har tid och kunskap att jobba vidare är risken för stiltje överhängande. Håll fast vid idéerna och var uthållig!

Så hoppas jag att sista ordet inte är sagt än om kv Linden. Kommersiell verksamhet, jättebra! Men missa inte chansen att återskapa en stadsmiljö i bästa läge, när nu genomfartstrafiken äntligen är borta. Det hjälper inte med Coops ambitioner att den nya byggnaden ska ”smälta in”. Här finns ingen miljö att smälta in i. Tvärtom krävs något nytt och djärvt som signalerar att du kommit till staden Motala, tredje i ordningen efter Linköping och Norrköping. Passa på nu när genomfarterna ska byggas om att visa att man bär upp den rollen.

Visst är det paradoxalt, att när det finns så många nära nog unika uppslagsändar för stadens utveckling, så har det blivit ett problem, eller hur?  Men Rom byggdes inte heller på en dag. Att tänka långsiktigt och vara målmedveten och konsekvent men samtidigt beredd att gripa tillfället i flykten är en svår konst. Men kunde Baltzar så…

Till slut vill jag bara kort återvända till Skepparpinan. Förstår att det känns korkat att man ska behöva betala för att köra över bron. Och visst kan man tycka att kommunen skulle varit tuffare i förhandlingarna med staten, nu när allt är på plats.  Men problemet var inte ett hot om senareläggning. Diskussionen om medfinansiering och broavgift kom upp som en möjlighet till genomförande i närtid, i stället för att knuffas runt med andra stora projekt i en obestämd framtid (byggstart efter 2015 gällde innan!). Med en vägförkortning på drygt 2 km var ”Skepparpinan” särskilt intressant som pilotprojekt. Trist bara att överenskommelser mellan stat och kommun sopas undan av nya kvastar. Men det verkar ju ha löst sig.  Landar avgiften på en rimlig nivå vinner man ju fortfarande både tid, pengar och bekvämlighet jämfört med att välja den gamla genomfarten.

Barbro-Eklund

Barbro Eklund fd stadsarkitekt i Motala numera pensionär

 

Bilden på Motalabron är tagen av Lisa Ahlgren och delad på facebookgruppen Östergötlands Sjöstad

Gästblogg: Rolf Jansson – Fem städer

Rolf Jansson är utvecklaren och entreprenören bakom onlinespelet Wurm Online. Idag gästbloggar han om Motala satt i ett sammanhang med de andra städer han har levt i.

 

När jag var barn trodde jag att jag aldrig skulle känna mig hemma någon annanstans än Motala. I alla teveprogram från utlandet pratade man konstiga språk och om dom var svenska handlade det om den grå förorten, det regnade eller så var barnen konstiga.

När jag blev äldre hängde jag rätt mycket på Vättershall och drömde om en spännande framtid men jag kunde inte riktigt tänka mig att bo utomlands. Som många andra svenskar hade jag blivit impregnerad med fakta och statistik som förklarade hur bra det var i vårt land. I andra länder saknade man statlig försäkring, det fanns giftiga djur och blev man sjuk dog man på kuppen typ. Där ville man ju inte bo och föda upp barn. Men jag var bra sugen på Silicon Valley. Där hände det grejer och man kunde bo vid den riktiga västkusten.

Jag gjorde lumpen i Norrköping. En rätt trevlig stad men lite för urvattnad för sin storlek. Norrköping kändes lite som en svullen småstad. Området runt strömmen var inte lika fint som idag och det var väl mest huvudgatan och filmstaden som var av intresse. Linköping hade mer struktur med sina två torg och det var tryck i centrum. Men Linköping är Linköping och tyvärr har stan inget vatten att tala om.

I Uppsala trivdes jag rätt bra. Fyrisån är mysig och jag tror det är omöjligt att inte trivas som student i studentstäder. Då gör man nåt grundläggande fel. Om vintrarna blåste det kallt, mycket kallare än i Motala. Det fanns ingenstans att gömma sig. Somrarna tillbringade man inte där. Det är mil till närmsta sjö.

Stockholm är fantastiskt. Inte bara för att det har vatten överallt, utan för att stan känns som en storstad med alla dom möjligheter det innebär. Å andra sidan känns den så mycket storstad att jag var tveksam till att uppfostra mina barn där. Jag minns teveserierna från barndomen där barnen inte fick gå över gatan utan lekte på innergårdar istället för i stora skogar. Dom var nästan aldrig riktigt glada. Även om det är fördomar som inte stämmer kommer man inte ifrån att vill man ha skog får man bo i förorten och det känns som att det kan kvitta – jag är allergisk mot pendling. Lite klatschigt kan man säga att jag ville hellre ha ett stort liv i småstan än ett litet liv i storstan.

Priserna på bostäder var skyhöga redan när vi flyttade hit från Stockholm 2004 så vi hade ändå fått ett rätt dåligt boende. I Motala var villapriserna fortfarande löjligt låga men tendensen i Motala var svagt positiv. När det var dags för oss att köpa hus ett par år senare hade priserna dubblerats vilket man väl får försöka vara glad över på något bakvänt sätt. Det känns ändå så privilegierat att ha möjlighet att bo här. Många Stockholmare som kanske vill hit skulle ha svårt att få jobb.

Jag är mycket glad över internets decentraliserande effekt som gör att jag kan bo och jobba där jag vill. Mina medarbetare är utspridda över hela världen och det enda vi behöver för att driva verksamheten är el och bredband eftersom vi säljer helt digitala tjänster. Ändå väljer jag Motala. Det är grönt och lummigt och inramat av vackra vatten. Vätternpromenaden, Hyddmarken, strömmen och kanalen med deras spännande historia. Jag märkte att jag andas lugnare här där det är nära till allt och luften känns friskare. Men främst för denna unika sötvattensstrand som jag tycker tillhör hela världen och inte bara oss Motalabor.

Stranden närde mina drömmar och jag hoppas den när våra ungdomars också. Jag hoppas dom vill återvända en dag, och att vi gör oss beredda på att intresset för Motala ökar på gott och ont. Jag tycker vi ska göra stranden tillgänglig och inspirerande så att gästerna känner att den är värd att bevara och vårda. Jag skulle också vilja se den blomma upp som den är värd, för Motala är inte bara vilken småstad som helst.

Just nu är stranden något av ett problembarn. Så speciell att ingen vet vad man ska göra med den. Jag föreställer mig glashus glänsande i solnedgången och upprymda människor som strosar mellan strandserveringar alltför sent. Gärna konserter eller teaterföreställningar vid det glittrande vattnet. Till exempel på en sån här scen som de använder i Basel.

Vattenscen

Det kanske ska gå att hyra in sig i bodar och sälja saker. Vad som kommer till stånd är upp till förenings- och näringslivet men jag hoppas innerligt att kommunen gör det möjligt.

Det är en framtid för fin för att välja bort.

Rolf-Jansson-Motala

Rolf Jansson

Gästblogg: Jens Almström – Framtidens boende

Jens Almström är arkitekt och affärschef för området flerbostäder på Nyréns Arkitektkontor. Idag ger han oss en gästblogg om framtidens boende.

 

Jag ska försöka beskriva några tendenser som jag ser inom bostadsplanering och hur vi använder bostäderna. Samtidigt som de är generella är de relevanta för Motala, med sin industrihistoria och närhet till vattnet.

En tydlig tendens rent generellt de senaste åren har varit ett skifte från att äga till att ha tillgång. Exempel på detta är tjänster som Spotify, e-böcker på bibliotek och korttidsboendetjänsten Airbnb. Servicen är tillgänglig när som helst och var som helst. Bilpooler är på frammarsch. När det gäller bostadsplanering märks också denna resurssparande tendens, bland annat i ett nyväckt intresse för kollektivhuset som typ – där flera hushåll samsas om till exempel kök och matsal.

Boverkets förväntade lättnad av regler för student- och ungdomsbostäder – där fler funktioner kan flytta ut från bostaden och bli gemensamma – pekar också i denna riktning. Intresset för odling av frukt och grönt nära bostaden är stort, ofta på gemensamma ytor, som bostadsgården, men även andra platser som tak, balkonglådor och kolonilotter. Läs mer på Odlaistan. Det finns en önskan om att landet, naturen och traditioner ska komma till livet i staden. Ett annat exempel är fenomenet Bondens egen marknad där lokala bönder erbjuder närproducerade råvaror.
Det verkar finnas ett ökande intresse för ett mer hållbart levnadssätt med önskan om trivsel i närmiljön, socialt liv med grannar och lokal produktion av råvaror.

Det finns inte ett svar på hur vi bygger hållbart. Det kan vara genom att producera byggnader som ska stå under lång tid, som är enkla att förvalta, med material som åldras bra. Antingen gör man lösningar som är generella och som står sig över tiden, eller använder man byggnader eller konstruktioner som är flexibla och som kan anpassas efter behov. Typiska sådana byggnader är industribyggnader, med stora, öppna våningsplan och bra våningshöjd. Kan man återvinna hela byggnader och hitta en ny funktion? Hela stadsdelar som återvinns håller på att ta form just nu, till exempel Frihamnen i Göteborg och Kvarnholmen i Nacka. Utgångspunkten är karaktäristiska byggnader i spännande sammanhang nära vattnet, vilket var en förutsättning för etableringen från början. I dessa fall lyfts byggnaders ursprung och särdrag fram och får vara utgångspunkter och till och med driva gestaltningen. Minnen att använda snarare än att dölja.
Hållbarhet kan också vara att bygga med kort tidsperspektiv och sedan demontera, flytta eller återvinna. Reglerna för tillfälliga bygglov blir generösare och det som byggs behöver inte stå i 50 eller 100 år utan kanske 10 eller 15.

Jag tror att alternativen av bostäder kommer att öka. Det har dykt upp flera exempel på byggemenskaper – där de boende planerar och sköter bygget av huset. Kollektivhus väcker intresse igen, med delade funktioner och det har dykt upp flera exempel på stadsradhus på sistone.
Bostäder för föränderliga livssituationer kommer att vara mer efterfrågade, med familjer som ändrar storlek i veckorytm.

I Norge är det vanligt med en bostadstyp med avdelningsbar extrabostad. Den fristående delen kan hänga ihop med övriga bostaden när familjen är stor. Tonåringar kan flytta ut till extradelen, som då delas av. Eller kan den hyras ut till en studerande eller annan inneboende. Extrabostaden kan också användas som fristående hemmakontor. Det blir alltså en bostad som kan anpassas till familjens varierande behov. Läs mer här och här.

Utomlands finns bostäder för en grupp med gemensamt intresse, till exempel musik, och då med gemensam replokal och studio. I Köpenhamn finns bostadsprojektet Teglværkshavnen av Vandkunsten på pelare på pirar i vattnet för båtintresserade. Sådana projekt, kanske utförda som bygggemenskaper, tror jag att vi att få se i Sverige framöver.

 

Skärmavbild 2014-02-04 kl. 20.12.15

Jens Almström

1000 förslag för Framtidens Motala!

I början av december genomförde Tillväxt Motala och kommunen fyra cafédialoger där politiker, tjänstemän och representanter för Tillväxt Motala mötte medborgare, företagare och föreningsrepresentanter. Vi som var med på träffarna mötte engagerade Motalabor som vill dela med sig av sina tankar om hur vi tillsammans kan utveckla Motala. Diskussionerna fördes i en trevlig och konstruktiv anda.

Totalt var det 115-120 medverkande på de fyra träffarna och ur mötena kom många förbättringsförslag fram. Totalt sett nära 650 förslag, som nu har sammanställts av Marie Kristoffersson vid kommunledningsstaben. Tillsammans med andra dialoger som hållits i olika sammanhang har projektet Framtidens Motala fått in över 1.000 förslag, synpunkter m.m.

En sammanställning av förslagen har presenterats på kommunfullmäktiges möte i måndags (27/1) och nu pågår en värdering av förslagen och senare kommer vi att kunna presentera ett antal förslag som leder till konkreta förslag. Allt underlag kan användas när vi så småningom lägger fram de mest prioriterade förslagen i en handlingsplan.

Syftet med cafédialogerna var att:

  • Lyssna och ta del av lokalsamhällets förslag när det gäller Motalas framtid.
  • Inskaffa ökad kunskap inför fortsatt arbete.
  • Skapa delaktighet för Motalas invånare.
  • Skapa ett beslutsunderlag för en kommande utvecklingsplan som ska leda oss mot visionen.

Dialogerna följde precis som hela projektet 4 huvudfrågor:

  • Bo och leva –  Hur kan Motala i framtiden bli en ännu bättre sjöstad att bo och leva i?
  • Företagande – Hur kan vi i Motala skapa en företagsmiljö i toppklass?
  • Värdskap – Hur tar vi på bästa sätt hand om våra besökare i Motala?
  • Stadsbyggnad – Hur vill du att vår stad ska se ut i framtiden?

Dessa har nu i analysarbetet utökats med en 5:e huvudfråga.

  • Motala i världen – Varumärket Motala samt kommunikation rörande Motala. Det är något som väcker stort engagemang och förtjänar att ses som en egen fråga.

Totalt har vi fått in 643 förslag via cafédialogerna. Lägger vi till alla förslag som har kommit in via Forum, blogg, Facebook, E-mail med mera så når vi upp i 1008 förslag. Ett bra underlag för att gå vidare. Se allt material längre ner.

Bland alla förslag ser vi även 3 horisontella teman som är tydliga. Dessa rör frågor som ”samverkan och tillit”, ”hållbarhet” och ”sjöstaden”. Här går vi igenom huvuddragen i förslagen uppdelat på de olika fokusfrågorna.

Bo och leva
Temat rör främst idéer och önskemål rörande boende, vård och omsorg, grundläggande utbildning, livsmiljöer, offentlig service och bemötande. Väldigt många synpunkter kommer in på själva driftsfrågorna. Hur vi tar om hand om Motala. Miljöfrågor engagerar också mycket och här står Vättern och vattnet i fokus.

Motalaboende

 

Värdskap och upplevelser
Temat rör främst idéer om fritid, kultur, evenemang och sport. Utvecklingen av Varamobaden får stor uppmärksamhet och många har idéer om vad som bör satsas på i området. De flesta vill se ett ökat utbud av aktiviteter, restauranger och övernattningsmöjligheter. Båtlivet i Motala hålls fram som en viktig faktor för stadens framtida utveckling.

Motala-Lokverkstan

 

Företagande och entreprenörskap
Temat behandlar främst lokal arbetsmarknad samt kommersiellt utbud av aktiviteter, butiker och restauranger. En god tillgång på exploaterar mark och tillgängliga lokaler efterlyses också.

Motala-hamn-vinter

 

Stadsbyggnad och fysisk planering
Temat handlar främst om boende, samband inom staden, tillgänglighet, kulturarv och gestaltning. Det är tydligt att centrum/torget engagerar, många vill se en utveckling av området. Temat ”sjö” och ”sjönära” lyfts mycket, det är något många anser att Motala med sitt läge kan utnyttja mycket bättre än idag. Även stråk och samband väcker engagemang. Exempelvis efterlyses en utveckling av en sjöstadsprommenad runt Motalaviken tack vare vår nya Motalabro. En utveckling av Södra Stranden krävs för detta. En tydligare koppling mellan hamnen och torget är ett annat vanligt förslag.

Motalabron_vinter

 

Motala i världen
Temat handlar främst om marknadsföringsfrågor och information, hur vi når ut med Motala. Här hamnar även regionala arbetsmarknadsfrågor, högre utbildningsfrågor och kommunikationer. Den nya genomfarten ger nya möjligheter till exponering och skyltning engagerar. Många kreativa förslag rörande skyltning vid våra infarter har kommit in.

Motalaviken-fyr-vinter

 

Det är viktigt för projektet att skapa en delaktighet, därför är alla dialoger viktiga. Projektet når ut brett digitalt där vi sedan starten av webbplatsen i slutet på oktober har haft 19 000 besökare på Framtidensmotala.se. Totalt 43 blogginlägg som har väckt intresse och diskussioner. I forumet har vi fått in totalt 228 kommentarer. På Facebook når vi ännu fler. 921 personer följer facebookgruppen men vi har totalt under hela tiden kunnat nå ut till hela 175 000 kontakter med våra aktiviteter.

Projektet Framtidens Motala ändrar nu karaktär något. Vi lägger ej längre samma fokus på att samla in åsikter och information. Arbetet blir istället av en mer analytisk karaktär

Med detta sagt så är det viktigt att påpeka att inga dörrar är stängda. Det är fritt fram att skriva i forumet, på bloggen och på Facebook med mera.

Ett stort tack för alla bidrag!

Här kan ni ta del av allt råmaterial av förslagen i excelformat:

Rådata Framtidens Motala Förslag

 

 

Bilderna kommer från Hans Andersson och Christian Haraldsson och har delats på facebookgruppen Östergötlands Sjöstad.

 

 

Gästblogg: Johan Elwing – Hjälp vår sjö!

Johan Elwing från föreningen Aktion Rädda Vätterns gästbloggar idag om sjöns situation.

Vättern behöver Motala. Östergötlands sjöstad.

Gripen gas har ett 16 000 ha stor inmutning för skiffergas i Vättern, vår dricksvattentäkt. Dels innehåller alunskiffern, som man vill borra i efter gas, uran, olja, kol och annat giftigt som absolut inte får komma ut i vattnet. Gripen Gas har inte backat på att man vill genomföra provborrningarna. Detta är ett högriskprojekt som aldrig skulle fått tillstånd i första hand.

Försvarsmakten vill flyga mer över Vättern, femtio dagar per år, en överflygning varannan minut i vår region som blir mer och mer beroende av besöksnäringen för sin försörjning. Försvaret har alternativ. Älvdalens skjutfält ligger i Värmland med en toppmodern flygskjutplats som norska försvaret brukar hyra in sig på.

Vid Norra Kärr, norr om Gränna planeras ett stort dagbrott för att bryta sällsynta jordartsmetaller. Stora markytor förstörs av gruvan och dess gruvdammar nära sjön. Vätterns vatten är hotat.

Minerallagen ger gruvbolaget alla rättigheter och närsamhället i princip inga. En gruva påverkar vattnet många hundra år efter att den lagts ner, vi har ett stort ansvar att skydda Vättern för framtida generationer.

Vi som bor runt Vättern måste bli mer tydliga med hur vi vill ha vår livsmiljö och vad vi vill att Vättern ska vara för oss och för våra barn och barnbarn. Säg ifrån, tala om för dina politiker vad du tycker. Hjälp oss att forma en god livsmiljö! Vättern är för värdefull för att användas för gasprospektering och som övningsfält för flygskjutövningar!

Johan Elwing
ARV (Aktion Rädda Vättern)
Bilden är tagen av Janne Andersson