En utvecklingsplan för tillväxt

Arkiv: Intervju

Stränder kan vara guld värda

Varamobaden engagerar, det märks tydligt i projektet Framtidens Motala. En strand kan betyda mycket för en stad. Vilka möjligheter har vi i Motala med våra stränder? Låt oss ta avstamp i sanden och se vad denna grundförutsättning erbjuder och kräver. SWECO har för Trelleborgs räkning gjort en utvärdering av stadens möjligheter att vårda, skydda och utveckla sina stränder. Det visar sig att tillväxteffekterna kan vara stora. Som en jämförelse visas att Halmstad omsätter ca 2,5 miljarder kronor per år på grund av stadens stränder och dess effekter för framförallt turism och boende. Vi kontaktade Sebastian Irminger Street på SWECO och kusthydrauliksprofessorn Hans Hansson för några frågor om de projekten och om arbete med stränder i stort.

 

-2012 presenterade ni en rapport om stränder för Trelleborgs Kommun, vad hade den rapporten för bakgrund, vad vill Trelleborg åstadkomma?

Sweco genomförde på uppdrag av Trelleborgs kommun en erosionsutredning längs kommunens kuststräcka för att identifiera var erosionsrelaterade risker var störst, samt beskriva tänkbara skyddsåtgärder. För att sätta kostnaderna av föreslagna skyddsåtgärder i relation till de stora värden som riskerar att gå förlorade så gjordes en grov uppskattning av de ekonomiska värden som kan kopplas till stränderna.

 

-Ni ser bland annat över hur mycket kommuner omsätter på grund av sina stränder. Vilka parametrar är det ni värderar för detta?

Frågan kan studeras på hur stor eller hur liten skala som helst, men förenklat kan sägas att det är värdet av de varor och tjänster som kan kopplas direkt till stränderna som beräknas, tillsammans med de mer indirekta värden som skatteintäkter till följer av att folk väljer att bosätta sig nära en strand.

Uppskattningar av stränders ekonomiska värde har gjorts i bland annat Ystad (670 miljoner kronor per år) och Halmstad (2,6 miljarder kronor per år). De framräknade värdena innebär naturligtvis inte kommunala intäkter på 670 miljoner respektive 2,6 miljarder årligen (stor del av värdet ligger i omsättningen hos näringsutövare), men en del av det ekonomiska värdet kommer ändå att tillfalla kommunerna.

 

-Förutom de miljöbevarande effekterna, vad kan en utvecklad strandmiljö betyda för lokal tillväxt?

Stränder kan spela en viktig roll för såväl det lokala näringslivet som för den kommunala ekonomin. Strandkiosker, strandrestauranger och båtuthyrare är exempel på näringsidkare som gynnas av en ökad strandturism. Om stranden dessutom lockar övernattande badgäster så vidgas kretsen av näringsidkare som gynnas till att inkludera campingar, hotell och pensionat, restauranger, caféer, dagligvaruhandeln och alla övriga näringar där turister konsumerar. Väl fungerande sandstränder öppnar också för möjligheter till etablering av fritidsbebyggelse.

Förutom tillfälliga besökare så kan stränder även locka permanentboende till strändernas närområden. Stränder kan på så sätt leda till en ökad inflyttning, vilket i förlängningen kan generera ökade skatteintäkter till kommunen. Även de arbetstillfällen som tillskapas inom turistnäringen genererar kommunala skatteintäkter.

Genomfört på rätt sätt har utbyggda sandstränder inte bara positiv inverkan på estetik, rekreation, miljö och ekonomi utan kan dessutom fungera som skydd mot stormvågor och minskar därmed behovet av hårda skydd av sten och betong.

 

-Kan ni ge några exempel i Sverige och internationellt på orter som väl tar tillvara på sina stränder?

I Sverige är det främst Ystad som har satsat på att bevara och utveckla sina stränder på ett hållbart sätt med användande av sand. 2011 fyllde man på med 80 000 m3 sand i Ystad Sandskog och ytterligare 20 000 m3 i Löderups Strandbad. Denna sand tas ifrån Sandhammare Bank på ca 15 m djup utanför Skånes SÖ hörn. Därutöver har man sökt och fått tillstånd att fylla ytterligare 240 000 m3 vid tre olika tillfällen de näsmaste 10 åren.

Redan på 1920-talet byggds dock stranden på Ribersborg i Malmö. Det gjordes den gången i syfte att stadens industriarbetare och deras familjer skulle kunna komma ut och andas lite frisk luft på söndagarna. Den underhålls fortfarande och är idag en bred och fin badstrand, men som sagt, helt konstgjord.

Internationellt finns det en hel rad goda exempel. I Nederländerna antog man 1990 en nationell policy vilken innebar att 1990 års kustlinje skall bevaras genom regelbundna sandutfyllnader. År 1996 befästes detta i lag. För att möta detta krav lägger man i nuläget ca 12 miljoner m3 sand på de nederländska stränderna varje år. I Danmark har man på liknande sätt en bevarandepolicy för den Jylländska västkusten, som genom sandutfyllnader skall vidmakthålla 1993 års kustlinje. Strax utanför Köpenhamn har man dessutom byggt en alldeles ny sandstrand i den s.k. Amager Strandpark. Denna har blivit en stor succé och beräknas ha ca 3 miljoner besökare per år.

I USA tillgriper man regelmässigt sandutfyllnader för att skydda och utveckla kustområden. Bland de mera kända konstgjorda stränderna kan nämnas Venice Beach i Californien som led svårt av erosion kring förra sekelskiftet och där stranden 1925 bara var 30 m bred. Idag, efter en lång rad utfyllnader, är stranden 230 m bred och anses idag vara USAs mest välbesökta strand. Ett annat liknande exempel är den berömda Silver Strand i San Diego, som vid förra sekeskiftet var helt borta, men som idag också är mer än 200 m bred. Den blev 2012 utsedd till ”America’s Best Beach”. Andra exempel finns naturligtvis att finna i Florida, där i princip alla stränder underhålls med regelbundna utfyllnader. Enligt beräkningar gjorda av US Army Corps of Engineers 2013 så uppgår rekreationsvärdet på Floridas stränder till cirka 50 miljarder dollar (ca 359 miljarder kr) per år. Dessa stränder har ca 800 miljoner besökare per år! Som jämförelse kan nämnas att USAs samtliga s.k. Temaparker (Disney World, Sea World, Zoologiska trädgårdar, etc.) och Nationalparker har tillsammans ca 400 miljoner besökare per år. I Miami Beach räknar man med att varje investerad $ i strandfodring ger tillbaks $1800 till USA enbart från utländska turister. Dessa siffror är naturligtvis inte överförbara på Sverige, men illustrerar ändå det faktum att strandturism är den helt dominerande formen av turism, både vad gäller antalet människor och de inkomster de genererar.

Att sandutläggning idag är den helt dominerande kustskuddsmetoden internationellt beror inte bara på att det skapas möjligheter för rekreation och turism. Som en illustration av sandstränders skyddande inverkan på kustlandskapet vid hårda stormar kan nämnas Atlantic City respektive Ortley Beach, båda i New Jersey och båda drabbade av orkanen Sandy 2012. Bilderna nedan visar skillnaden i förstörelse i Altlantic City, med en bred konstgjord strand, respektive Ortley Beach, som inför Sandy endast hade en smal strand. Som framgår av bilderna har en bred sandstrand en mycket god skyddseffekt, t.o.m. mot en så svår orkan som Sandy.

Skärmavbild 2014-01-21 kl. 21.33.52

Figur 1. Atlantic City (t.v.) var igång med strandturister 4 dagar efter Sandy. Ortley Beach (t.h.) var fortfarande i bedrövligt skick 6 månader efter Sandy.

 

-Hur vårdas ett strandområde och dess kringmiljöer på bästa sätt?

Vad som är god strandförvaltning varierar från plats till plats och är till stor del beroende av den vision eller målsättning som formulerats. Visionen svarar i princip på frågan: Hur vill vi att vårt strand- och omgivande kustområde ska se ut och fungera om t.ex. 20 år. Sedan måste denna vision bollas mot de allmänna förutsättningar som gäller för det aktuella området. En ändamålsenlig och kostnadseffektivt förvaltningsplan på en plats kan således vara orimligt dyrt eller tekniskt omöjligt på en annan.

Generellt kan sägas att en strandförvaltningsplan bör omfatta flera intressenters önskemål. Intressenter kan exempelvis vara enskilda personer, lokala näringsidkare, ideella föreningar, kommuner, myndigheter eller staten. Intressenternas önskemål kan beröra ökat turistvärde, bevarande av naturvärden, påverkan på fastighetsvärden, den kommunala planeringen, inflyttningsviljan eller erosionsskydd, för att nämna några. Förvaltningsplaner bör om möjligt använda de fysikaliska och biologiska processer som naturligt sker i strandmiljöer för att uppnå planens mål, snarare än att uppnå målen genom att motverka naturliga processer. Även om detta kan tyckas självklart ser verkligheten ofta annorlunda ut.

Det är av praktiska och ekonomiska skäl inte alltid möjligt att tillgodose alla intressenters önskemål i en strandförvaltningsplan, eftersom olika parter kan ha motstående intressen eller på grund av att kostnaderna blir orimliga i förhållande till de värden som kan skapas. Med kunskap om såväl fysikaliska som sociala och ekonomiska förutsättningar vid en strand ökar möjligheten för den förvaltande parten att välja bästa möjliga förvaltningsplan.

 

-Hur komplicerat är det att skydda en strand genom fordring?

Strandfodring i bemärkelsen att sprida sand på strandplanet är i sig ofta tekniskt okomplicerat. Den tekniska utmaningen ligger snarare i faktorer som att finna bra sand inom rimliga avstånd, att transportera sanden till stranden eller att transportera nödvändig utrustning till och från arbetsplatsen. Hur komplicerad den totala insatsen blir är därför en platsspecifik fråga.

 

-Handlar det om insatser vid enstaka tillfällen eller ett löpande arbete?

Strandfodringar innebär löpande arbete. Det samma gäller dock för hårda strandskydds som strandskoningar eller pirar, vilka löpande måste underhållas. Löpande underhåll är vidare en förutsättning för i princip all samhällsstruktur. Exempelvis läggs ny asfalt på våra vägar med jämna mellanrum. Att strandfodringar återkommande måste göras ska därför inte i sig ses som ett argument för att inte använda metoden. Hur ofta nya sand måste läggas ut beror på våg- och strömförhållandena, samt hur mycket sand som läggs vid varje tillfälle.

 

-I Motala har vi motalabornas älsklingsstrand – Varamobaden, har ni några spontana tankar om hur vi borde gå tillväga för att skydda och utveckla området?

I den erosionsutredning som Sweco har gjort konstaterades att strandfodring sannolikt skulle vara en bra erosionsskyddsmetod vid Varamobaden, förutsatt att sand kan erhållas till rätt kvalitet och rimligt pris. Den övergripande utvecklingen av stranden beror dock på mer än bara valet av erosionsskyddsmetod, och hur stranden kan utveckas kommer i slutändan sannolikt att bero på hur stora sociala och ekonomiska värden som kan skapas kring stranden. Det hade därför varit intressant att titta närmare på vilken typ av ekonomiska förutsättningar som finns kring stranden.

Utan att närmare känna till strandens sociala och ekonomiska förutsättningar vill vi inte uttala oss om hur området bör utvecklas, men vi anser att det starka engagemang och intresse som finns kring att utveckla strandens potential lägger en god grund för Varamobadens framtid. Som nämndes ovan bör ett första steg vara att kommunen, i samråd med berörda parter, formulerar en vision om hur man vill att stranden ska utvecklas på kort och lång sikt. Först därefter kan man börja fundera på vilka mått och steg som måste tas för att man gradvis ska närma sig visionen. Sweco medverkar gärna i det fortsatta arbetet med att utveckla Varamobaden att uppnå sin fulla potential.

 

 

 

  • Hans Hanson är professor i kusthydraulik vid Lunds tekniska högskola, och är en av Sveriges främsta auktoriteter inom hållbar kust- och strandförvaltning. Hans har över 30 års erfarenhet av fysikaliska processer i strand- och kustområden, och har även genomfört studier av strändernas ekonomiska värde i Ystad och Halmstad. Han har också en bred erfarenhet av att arbeta i internationella projekt, bl.a. i USA, Australien, Spanien, Italien, Egypten, Indonesien, Sri Lanka, Mauritius, Seychellerna och Vietnam.
  • Sebastian Irminger Street är civilingenjör och arbetar sedan tre år med kust- och strandförvaltningsfrågor på Sweco. Sebastian har arbetat med flera av de sydsvenska kustkommunerna för att lösa erosions- och klimatanpassningsproblem. Sebastian är huvudförfattare till den erosionsutredning som Sweco har gjort vid Varamobaden på uppdrag av Motala kommun.

 

Comments